När det gäller hundträning....

I slutet av förra veckan och halva helgen tillbringade jag mycket tid på X2000 till och från Stockholm. Jösses vad de tågen har förseningar!!Totalt på hela vår resa så var det förseningar på 7 timmar...Så det blev inte så mycket Stockholm som det var tänkt men desto mer tåg.  

I förra veckan hade vi iallafall en "ridhusdejt" med Shadi och Mini.

Vi tränade på att betinga ordet "klar". Det kan vara bra att ha inför tävling som en extra kontaktsignal, om den möjligheten ges.

Vad gäller inkallningen var planen att träna på ingångarna. Vi började på kort avstånd och utökade sedan. Det gick bra tills Hera tyckte att Mini lekte för mycket bakom henne. Det blev för svår störning. Hera tog då tillfället i akt och sprang fram till Mini och gjorde tydligen lekinviter. Jag såg inte för jag var på väg bort  för att ställa upp. En sådan svår störning hoppas jag att vi slipper på tävling men det var ändå lite trist att det hände. Jag vet hur det blev med platsen. Då hon väl kom på att hon kunde ta sig därifrån så gjorde hon det ett par gånger. Nåväl vi gjorde om och det upprepades iallafall inte mer den här gången.

Vi tränade på platsliggning, tandvisning och inmarscher. Inmarcherna är ett svårare moment än vad jag trodde. Att komma utifrån och in i ridhuset verkar vara lite knepigt. Det blir en total förändring av miljön och Hera vill gärna kolla läget lite då hon kliver in. Jag skulle vilja ha ett bättre fokus. Så jag inte "tappar" henne.

Vad gäller "filtträningen" gick det hyffsat . När Mini lekte mycket fick jag hålla en mycket hög förstärkningsfrekvens. Hera låg men inte så avslappnat som jag hade önskat. Jag hoppas på att vi får till en ny ridhusträning snart igen. Nu börjar det ju närma sig!!

Jag har den senaste tiden varit så glad och nöjd med Hera´s pigga attityd till träningen så jag lite glömt bort vikten av "lugn-träningen". I söndags gick själva träningen som jag skrev ok men hon var, i mina ögon, lite för stressad däremellan. Jag funderade några varv och kom ganska snart på att jag inte haft med filten i träningen på ganska länge.Så idag tog jag upp filt-träningen igen.

Första kriteriet var att hon skulle ner med huvudet. Sedan med hjälp av smart belöningsplacering,fick hon in en riktigt fin stil:)

http://www.youtube.com/watch?v=oe_YWbnevKw

Nu måste jag vara petigare med att inte glömma bort den här träningen utan ta med den ut igen.

Idag var det dags för"second edition" av hundträning/syjunta.

Den här gången var vi hemma hos oss. Vi samlades i ridhuset för hundträning. Det var väldigt kallt för fingrarna men vi var flitiga och tränade på i nästan två timmar ändå.

Jag hade beställt tävlingsträning. Det gick helt ok. I början sackade hon efter lite i linförigheten men det blev bättre allteftersom. Vid läggandet under gång tappade hon fokus på mig och kom efter. Jag började då om. Det här får jag verkligen tänka på vid tävlingen så jag inte börjar om hela momentet om det blir så. Platsliggningen gjorde vi i slutet. Då jag gick ifrån henne så satte hon sig upp för att bättre hålla koll på A-K. Det anser Hera vara ett viktigt mission;)

Jag lade om och sedan låg hon ok tiden ut. Saker och ting kan helt klart se bättre ut men jag tycker att hon har en härlig positiv attityd som jag är väldigt glad för.

Sedan var det dags för fikat och handarbetena. Mitt nya projekt är en mössa till hussen:)

Alla hundarna skötte sig exemplarikt inne. Det var sju mattar och sju hundar inne i vårt vardagsrum och ändå var det tyst och lugnt därinne. Jag tyckte att det var jättemysigt att ha alla här!

Vilket otroligt underbart vinterväder det var idag på morgonen!

Jag tittade först ut på termometern och konstaterade att det var 10minus. Kallt... Jag byltade på mig massor och var beredd på att promenera i lä i skogen och lite kortare än vanligt.  När vi kom ut var det vindstilla och jag var vamt och gott klädd. Hera var härligt pigg och glad. Det hela resulterade i att vi var ute i över en och en halv timma.   

Nu sitter jag och dricker varmt te´med choklad och whiskeysmak. Så himla gott!

Igår ägnade vi oss åt riktigt busig tävlingsträning. Det var hussen som ställde upp som tävlingsledare. Han vet knappt hur man stavar till lydnadstävling.   Så det hela blev ganska lustigt.

Först började han med "Så är Hera*ropar* Larm välkommen in i ridhuset"

Vid apporteringen visar jag apporten för Hera och när hon står och väntar på mitt kommando så säger han med hög stämma"APPORT". Hera är på väg att ta den men tittar sedan förundrande på mig"Hur tusan skall ni ha det egentligen"  

Det blev alltsom allt en mycket bra störningsträning för Hera.  Hon var på ett härligt humör pigg och glad och inget pip på platsen.!

Jag tycker att det var mycket snällt  av hussen att ställa upp i tio minusgrader i ett råkallt ridhus, trots hans novisa bakgrund.*fniss*

Nu har jag anmält till vår allra första lydnadstävling!

Lite galet kanske men jag tror att det annars antagligen aldrig skulle bli av. Jag är en sådan där som tränar och tränar och tränar men liksom inte "knyter ihop".

Vi får helt enkelt se hur det går om vi överlever eller inte  

Så idag var vi iväg för träning och mys hemma hos A-K.

Vi tränade inne i ett ridhus. Tävlingen går inomhus så jag ville få till lite braig träning i en sådan miljö. Dagens fokus var helt och hållet Hera´s attityd och den var kanon! Hon var pigg, glad och förväntansfull. Jag minns förra gången vi var och tränade i detta ridhus. Hera var då som en helt annan hund. Hon var låg och frös i sina beteenden. Jag är så glad att det ser annorlunda ut idag.

MEN inget gott som inte har något ont med sig verkar det som. I och med denna nya attityd och pigghet så har hon tydligen börjat att pipa på platsen!?

Jag hoppas att det hela beror på alla omständigheter som var runtomkring men samtidigt kan ju  liknande omständigheter upprepas vid tävling. Jag måste erkänna att jag inte direkt har någon plan för denna träning mer än att backa massor och tänka på  att vara noggrannare med hennes sinnesstämning innan jag lägger henne på en plats vid träning. Jag tycker verkligen att det är så jobbigt med ljud. Jag hoppas på att det bara försvinner  

Efter träningen blev jag bjuden på lunch. Gott och trevligt var det! En välbehövlig  energipåfyllning för min del(både fysiskt och psykiskt)Tack!!

Nu önskar jag er alla en riktigt mysig fredagskväll!

Jag har för tillfället för lite tid för att hinna med att uppdatera den här bloggen så mycket som jag skulle vilja. Vardagen och framförallt jobbet tar sin tid men här kommer iallafall en. Håll tillgodo!  

I lördags var Hera och jag och hälsade på min  kusin. Kusinen har en ljuvlig bc-blandning. Hon är understimulerad så det bara visslar om det men är ändå bara så genomtrevlig. Den hunden hade jag kunnat adoptera direkt. Vi tog en härlig långpromenad i deras skogar och sedan trängde vi in oss i  köket med dessa två jämngamla tikar. Hundarna skötte sig kanonbra! Hera tyckte dock det var lite jobbigt att Fia(bc:n) inte kunde förstå att jag bara var Heras matte. Fia hade hellst velat sitta i mitt knä och där tyckte Hera att gränsen gick men som sagt de skötte det hela med bravur.

I måndags var Hera och jag och hälsade på A+A+M. Hera blev alldeles till sig när hon konstaterade att det hade flyttat in en katt hos dem. Melker var dock mindre intresserad av en brötig Hera som ville leka/ slicka/ hälsa. Han satte sig under en stol och morrade på henne. Hera som  har erfarenhet av egen katt har ju lärt sig att inte gå för nära då de  låter så. Då kan det bli sticksigt på nosen men hon ville ändå inte släppa honom ur sikte. Efter en stund fick Melker gå in och lägga sig på sin matta bakom ett kompostgaller. Trots att Hera med jämna mellanrum sprang och kollade läget så  låg han där fullkomligt avslappnad på sin matta. Han är verkligen en cool och vacker katt!

Melker!

I 16 minusgrader!!!

Vad är det som rör sig därute?

Men var är vattnet som är så roligt att plaska runt i!??

Här hade man bra koll!

Igår fick vi det fantastiskt fina erbjudandet av Lena att få komma in och träna på Alfa hundcenter. Så himla bra och kul! 

Då vi gick CU-kursen, i höstas,  var Hera i början,ganska påverkad av miljön. Så jag såg detta med Alfa som ett ypperligt träningstillfälle.

Hera visade inte alls på samma reaktioner den här gången. Då vi först kom innanför dörren visade hon  en negativ stress. (Hennes ögon blev förstorade men inget annat märkbart). Jag väntade in hennes kontakt och belönade på golvet. Därefter klickade jag för lite handtarget och sedan var hon i fint träningsläge. Vi gick upp och hon fick ligga i buren medan jag laddade med godis etc. Hon bjöd helt ok på frivilliga beteenden ur framförmappen. Vi baklängeskedjade det fria-följet. Det gick bra och jag testade också några ställanden under gång men det gick inte lika bra. Tydligen för svårt i denna miljön. Jag lade ner träningen på ställanden och fick istället gjort en tandvisning på en ny människa som Hera inte hade hälsat på. Det gick toppen! Helt klart ett av Hera´s starkaste moment i nuläget  

Jag var noga med att pausa och tränade korta intensiva pass varvat med bur och filt. I slutet av vårt träningspass blev det mer fart och lek i rummet och Hera ökade då en aning i sin stress men fungerade ändå ok. Här är helt klart hennes problem som vi behöver träna vidare på. Att känna sig lugn och trygg då andra hundar springer och leker etc. Det har blivit  mycket bättre så jag har goda förhoppningar.

Allt som allt ett lyckat träningspass!

Efter träningen fick Hera hänga med till jobbet. Det är nuförtiden inte längre tillåtet att ha "nya" hundar med sig där men då Hera var valp var hon med mig. Därför räknade jag helt kallt henne som en "gammal" och tog mig friheten.

Detta är nu över fem år sedan men Hera kom tydligen ihåg. Hon skötte sig helt exemplariskt. Hon låg tyst och fint på kontoret hela tiden. Hon vaktade inget då folk kom och gick i dörren  och hon hälsade mjukt och fint på alla som ville oavsett hur de betedde sig. Min fina goa Hera!  

Lite väl kallt för min smak...

Jag har tom fått rota fram mina gamla skidhandskar från någon gång från åttiotalet men det är bra för de fungerar faktiskt. De skall fungera upp till temperaturer på 30 minus. Helt ok!

Hera är pigg och glad i kylan. Någon dag märkte jag dock av lite kramp i tassen då hon blev för länge stående och nosade på något. Hera är dock en ganska cool hund med sådana saker. Hon bara går vidare ett tag. Även om det bara är på tre ben  

Vi har också hunnit med lite träning i ridhus. Det har gått över förväntan. Jag trodde nog att Hera skulle vara mer påverkad av miljön. Jag har kommit i kontakt med en tjej här i samhället som gärna hyr ut sitt ridhus till en hyffsad penning och nu när det är såhär kallt är det toppen!

Vi har också börjat från början med vårt framförgående, mest för att det är kul att träna in något nytt. Mest fokus tänker jag att lägga på själva ställandet framför mig. Hon tycker att det är lite mysko när jag är bakom henne och vill gärna vända sig om, vilket resulterar i något steg här och där men som sagt det är roligt att starta upp lite nytt och här skall bli ordentlig stå-stadga  

Nu är det dags för lördagsgodiset och lite  

Ha en mysig lördagskväll!

Jag satt igår och började att skriva i årets upplaga av Hundtränaren och tänkte att jag kunde delge er en del av det jag skrev om.

Så här såg i korthet förra årets "hundår" ut för oss.

Vi gick klickertränarutbildningen för Lena Gunnarsson och Carina Swartling. Detta resulterade i att jag har fått  nya klickertränarkompisar och förhoppningsvis blev jag också lite säkrare i mitt "klickeri". Jag såg fram emot varje tillfälle vi skulle träffas och det var också bra att bli lite puschad att träna till något. Att ha en tid då något skall vara färdigt.

Vi gick också en CU-kurs för Åsa Jacobsson. Den var helt suverän för Hera och mig. Jag har tidigare jobbat en hel del med  liknande struktur men här fick jag ännu mer tips och idee´r och även här någon ny träningskompis.

Träningsmässigt så fokuserade jag mest på Heras attityd och tränigslust och det verkade att ge bra resultat.

I juni kastrerades Hera. Det känns helt klart som ett bra beslut. Nu slipper jag helt och hållet att oroa mig över framtida livmodersinflammationer.

Dessutom verkar det ha fört med sig en hel del andra bra effekter.t.ex så har hon  blivit helt annorlunda att träna med. Hon är mycket lättare att belöna med både godis och lek och i bruksarbetet är hon mycket mer motiverad.

Det bästa verkar ändå vara hälsoaspekten.Hon har mindre problem med sin mage och hon äter alltid sin mat med god aptit!

Nackdelen tycks vara att hon är  mindre intresserad av att komma i närkontakt med okända hundar. Inget större problem egentligen men ändock en liten förändring.

Till det nya spännande året som vi har framför oss så tar jag med mig:

Jag skall försöka att vara noga med mina upplägg i träningen. Tänka på hederliga TKFF och att jobba med vår inarbetade struktur.

Jag skall också verkligen försöka att komma ut mer i skogen och spåra. Jag njuter varenda gång som vi gör det!

Sist men inte minst skall detta årets honörsord för mig vara glädje! Om jag tycker att något i träningen går segt eller inte känns roligt så skalll jag helt enkelt inte fortsätta med det tills jag kommit på lösningar som känns lustfyllda igen.

Detta året blir ett spännande år!  

Önska er alla läsare ett

GOTT NYTT ÅR OCH EN GOD FORTSÄTTNING!

p.s Bilderna är tagna med min julklapp. en mobiltelefon.Det kanske inte var den bästa kvalite´n på bilderna men det är en skojjig leksak   

GOD JUL

önskar

Hera och Sesam

Med lillhusse

http://www.youtube.com/watch?v=P68kR4BtTe8

Och med matte

http://www.youtube.com/watch?v=BJRPBZRX-Xo

Allt i ett paket!  

Igår träffades vi några stycken från "klickertränar-gänget". Hera och jag fick skjuts av Eva(Sally och Vinga) hem till A-K . Tack snälla för skjutsen!

Vi startade upp ute på ett par fotbollsplaner. Hera och jag började att träna inmarcher på planen med A-K som kommenderade. Hera ville sååå gärna fram så det var  lite svårt att inte dra men det gick ändå hyffsat. Vi körde också ett Fritt-följ som också var ok men kunde gått bättre. Därefter fick jag hjälp av Elsa med kommendering till vår baklängeskedjning. Jag kedjade ihop ett kort fritt-följ, läggande under gång, apportering och ställande under gång. Det var jätteroligt och gick riktigt bra! Desto närmare vi kom slutet desto bättre gick Hera.

Sedan hjälpte jag Elsa, också med kommendering till baklängeskedjning. Det gick också bättre desto närmare slutet de kom, kul!

Under tiden hade A-K fått agera Hera-hållare. Hera följde fint med men det kanske var mindre roligt för A-K att smyga omkring tills vi blev klara  Tack!

En platsliggning gjorde vi också. Hera var lite mer störd än hon brukar. Hon hade inte det totala fokuset på mig  men hon låg fint kvar.

Det sista, mest för att få slut på vårt färskfoder till extern-belöningen så kommenderade Eva oss i Fritt-följ.  Det gick mycket bättre än vid första tillfället. Antagligen ett bra betyg på hur vi tränat.

Efter träningen åkte vi till den mysiga lilla röda stugan. Där blev det massor av gott fika, prat och handarbete. Jag hade dagen till ära inhandlat mönster, garn och stickor som förhoppningsvis skall resultera i en fin liten hallonröd mössa  

Hera fick följa med in och trängas med fem andra hundar i köket. Hon klarade av det jättebra men blev lite trött det sista. Hon hade inte riktigt ro att lägga sig ner med risk för att bli trampad på missstänker jag.

Det var en jättemysig träff som jag verkligen hoppas på blir fler av framöver!

Och denna gången är det för selar  

http://www.amoken.com